Saxat ur UMK:s
protokoll. I årsmötesprotokoll från den 20 februari1927 finner vi att mötet (klubbens andra) inställdes på grund av för liten uppslutning endast 7 personer. Styrelsen fick i uppdrag att bestämma tid för ett nytt möte.
Vid årsmötet den 7 mars 1929 uteblev val till ny styrelse, då ingen ville åtaga sig något uppdrag. Tre personer med mötesordföranden David Engberg i spetsen fick i uppdrag att söka kandidater till ny styrelse. Således personalproblem redan då. Årsmötet fortsatte den 21 mars 1929, då ny styrelse valdes med S Storkenfeldt som ordförande.
Enligt klubbens protokoll framgår att verksamheten legat nere from 1 januari 1936 och tills början av 1940. Orsaken härtill var motorsportens tillbakagång och myndigheternas krav på försäkringar samt splittringen inom huvudorganisationerna i Sverige. Den 26 februari 1940 hade 1936 års styrelse utlyst möte för att diskutera klubbens framtid och ge styrelsen ansvarsfrihet för åren 1936-1939. Så skedde också på årsmötet den 15 mars 1940. Man beslöt vidare att fortsätta verksamheten och att medlemsavgiften fastställdes till en krona.
I början av 1940 beslöt klubben, på grund av den politiskt oroliga situationen, att efter bästa förmåga stödja beredskapen i landet. Därför beslöts om bidrag till:
Inköp av kg-gevär 300:-
Utbildning av ambulansförare 120:-
Fältsporten 100:-
Luftvärn för Ulricehamn 80:-
Av protokollet framgår att hela styrelsen ej var enig om beslutet.
På grund av andra världskriget så upphörde klubbens verksamhet under åren 1941-1945. Den 30 maj 1945 sammankallades ett möte för att väcka liv i klubben och genom annons i UT hölls ett årsmöte den 22 augusti 1945, där följande nya styrelse valdes:
| Ordförande: | Gustav Andersson |
| Vice ordförande: | Kurt Larsson |
| Sekreterare: | Henric Lundberg |
| Kassör: | Albert Johansson |
| Klubbmästare: | Nils Brodén |
| Suppleanter: | Henry Jernmo och Bertil Svensson |
| Revisorer: | Ove Nyqvist och Åke Gillberg |
Ur protokoll den 28 april 1946 kan läsas att en backtävling skulle anordnas i Herstorpsbacken annandag pingst 1946. För att ordna finansieringen av tävlingen beslöts att i Skandinaviska Banken öppna en checkkredit på kronor 2.500:-. Troligen klubbens första lån.
Under hösten 1946 framgår att samtal pågick med Idrottsföreningen i Timmele om anordnande av en jordbana för speedway. Frågan bordlades för att närmare utreda kostnaderna för en bana. UMK:s styrelse var i kontakt med klubbar i Kumla och Örebro för vägledning och hjälp. I början av 1947 släpptes tanken på en bana i Timmele, men däremot ej tanken på en bana på något annat ställe vid första lämpliga tillfälle.
Vid årsmötet den 16 februari 1947 beslöts att höja årsavgiften from 1948 till 10 kronor inklusive prenumeration på Svensk Motortidning. Ganska snart insåg man att avgiften var för hög, varför man i december 1948 sänkte avgiften till 5 kronor och tog bort prenumerationen på Svensk Motortidning.
Gunnar Thor, som representant för ett 20-tal intresserade motorcyklister, hade inkommit med en skrivelse, var i framfördes önskemål om bildande av en motorcykelsektion snarast inom UMK. Styrelsen beslöt undersöka intresset och kontakta SVEMO för råd och upplysningar i denna fråga. Ur protokoll 29 augusti 1950.
Tankarna på att få till en motocrossbana hade väckts. 1950 beslöt styrelsen att anordna en studieresa för att planera en motocrossbana. Tävlingskommittén handlade denna fråga. På årsmötet i februari 1951 uppmanade årsmötet styrelsen att försöka förverkliga planerna på motocrossbanan. Man började bli otåliga, då inget hände.
Speedwaybaneideérna fanns kvar. På årsmötet 1951 framlades ett förslag att bygga en speedwaybana på Ätravallen tillsammans med övriga idrottsanläggningar. En utredning visade att kostnaden för detta skulle bli ca 20.000 kronor. På förslag av hedersordförande Arvid Nilsson avslogs bygget.
På årsmötet 1952 beslöts enhälligt att inrätta en ungdomsavdelning inom klubben.
UMK planerade att anordna en motocrosstävling och hade ansökt om detta hos SVEMO. Enligt styrelseprotokoll från 20 augusti 1953 meddelade UMK SVEMO att den planerade motocrosstävlingen ej kan anordnas, då man ej har något lämpligt markområde för tävlingen.
På årsmötet 1954 meddelades att möjligheter fanns att få hyra mark till motocrossbana vid Hedegården i Vist. Arrende på fem år diskuterades. Tyvärr kunde planerna ej realiseras då.
Noterades att från 1956 att klubbens olika möten hölls i ordensföreningens lokaler på Lindängsvägen 25 i Ulricehamn.
NY MOTOCROSSBANA
Äntligen blev det klart med markområde för anläggande av en motocrossbana vid Kroken mellan Ulricehamn och Timmele. Arrendekontraktet blev klart den 8 april 1959 och arrendet blev gratis. En av initiativtagarna och som förverkligade detta var nye ordföranden Torwald Johansson. Provåkning av kullarna och backarna skedde av Roland Karlsson för att se att området var användbart. Därefter började man ploga upp banmarkeringarna.
Allt var tyvärr inte frid och fröjd. Närboende personer till markområdet hade inkommit med en protestskrivelse med motivationen att banan skulle medföra avsevärda olägenheter genom störande motorbuller, särskilt på kvällar och nätter. Drätselkammaren svarade med ett avslag på protesten och förutsatte att skötseln av motocrossbanan skulle ske på ett sådant sätt att närboende icke skulle få något nämnvärt obehag därav.
De Gamlas utfärd, ett arrangemang, som klubben hållit på med i många år och skapat en viss “goodwill” för klubben beslöts att upphöra 1960 och tills vidare. Beslutet föregicks av livliga diskussioner för och emot.
Ur protokoll den 7 februari 1962 kan utläsas att den nya motocrossbanan kunde tas i anspråk för tävlingar. Besiktning för att erhålla banlicens skulle ske i april 1962. Vidare beslöts, på förslag av Milton Knutsson, att klubben skulle deltaga i seriemotocross 1963 i såväl 250 cc som 500 cc.
Invigningen av Bogebanan skedde den 27 maj 1962 med en motocrosstävling. Den tillsammans med en motocrosstävling i september samma år samlade en publik på sammanlagt 5.000 personer.
1962 i december föreslog Milton Knutsson att klubbens serielag skulle ha ett namn. Flera förslag förekom bl.a. Knallarna, Krokarna, Bogepojkarna och Sten Sturarna. Efter röstning valdes namnet BOGEPOJKARNA, som hade anknytning till Bogebanans namn.
Onsdagen den 18 maj 1966 firade klubben 40-års jubileum på Stadshotellet. Ett stort antal av klubbens medlemmar hade hörsammat kallelsen, däribland flera av klubbens stiftare. Med anledning av den 40-åriga verksamheten fick UMK förtroendet att senare arrangera SVEMO:s västra distriktsmöte för 1966 den 12-13 november på det numera rivna Kurhotellet. Vid festen på kvällen deltog 170 gäster, där klubben blev hyllad med tal och presenter på 40 årsdagen.
I protokoll den 26 augusti 1966 kan man läsa att undersökning av möjligheterna att tillsammans med Svensk Bilprovning få tillstånd att ordna ljustest för klubbmedlemmar och allmänheten. Vidare på detta möte diskuterades ånyo frågan om möjligheten att anordna speedwaytävlingar på nya idrottsplatsen.
Under 1967 hamnade klubben i en ekonomisk kris. SM-tävlingarna den 3-4 juni i motocross fick på grund av dåligt väder endast 1.000 åskådare mot planerade 3.000 i publik. Detta gjorde att ett planerat ekonomiskt överskott resulterade i ett underskott i stället. Detta tillsammans med flera inställda tävlingar bl.a. 1967 års Sten Sturelopp gjorde att klubben saknade likvida medel. På styrelsemöte den 30 augusti 1967 diskuterades klubbens ekonomiska kris. Kassören uppgav att underskottet var ca 6.000 kronor. Olika förslag att lösa situationen diskuterades, som så småningom resulterade i en förbättrad ekonomi.
Glädjande så noterades att klubbens motocrosslag 250 cc placerade sig som god 2:a i lag-SM den 8 oktober 1967. Laget bestod av Uno Palm, Kjell Thorné, Roland Karlsson, Per Nelander och Lennart Lundqvist.
Klubbens första egna klubblokal, Larssons gamla mjölkaffär på Nygatan 17, togs i anspråk i slutet av 1967. Lokalen var kall och i behov av upprustning. Upprustningen skedde under 1967 och 1968 av klubbmedlemmar.
I protokoll den 26 augusti 1968 beslöts att ansöka om en tävling för turistbåtar den 29 september 1968. Tävlingen skulle kallas Åsundaloppet. Om tävlingen utföll väl skulle det bli ett årligt återkommande arrangemang. UMK arrangerade loppet första året. Då det sedan bildades en ny motorbåtklubb i Ulricehamn, så beslutade UMK att överlåta all båtsport på den nya båtklubben under 1969.
1970 var ett framgångsrikt år tävlingsmässigt. Uno Palm blev svensk mästare i Motocross 250 cc, Cege Nöremark och Lennart Antonsson blev svensk mästare i Bil och Vesa Huminen blev mästare i Iscupen.
Utmärkelsen “Årets funktionär” inrättade 1970 enligt protokoll från 24 november. Medlemmar skulle inkomma med förslag på lämpliga kandidater, vilket sedan styrelsen behandlade och utsåg “Årets funktionär”.